min dag är fantastisk såhär långt. mamma väckte mig och frågade om jag hade sovmorgon, vid 07.03. vilket jag inte hade. jag skulle ha varit på bussen för 6 minuter sedan.. en kvart efter springer jag halvpåklädd till bussen ramlar och glider ner för hela backen. jag vart blött. när jag sedan är på bussen är ipoden död. stendöd. på bussen upptäcker jag även min hunger i magen. som tur är har min mor smygit mer en macka i min jacka. när jag sen är i skolan upptäcker jag världens största jävla hål i mina favvo jeans!!!!!! fram tills för tio min har jag gått och lyssnat på amandas gnäll om att hon är hungrig. hon har nu ätit och är tyst och nöjd som ett barn. vem fan har föresten sagt att det bara är små barn som skriker och grinar när dom är hungriga? den lilla persnen har F E L. detta gäller även amanda 16 år. man jag älskar henne ändå.