rise to the occasion

igår var min otursdag. inta bara för att bussarna och tågen var 45 minuter sena och ibland inställda och inte heller för att jag glömde mina nya lovikavantar i västergårdshallen. inte heller för att jag fick spruta igår så att jag inte kunde träna, vilket jag inte gjort på två veckor nu och inser att jag snart måste ut och springa.. utan för att jag har tappat ett av min favvoörhängen någonstans i snön.. mina pärlor som jag fått av mormor och morfar. jag vill gråta blod. jag vill ha tillbaka min pärla nu! mina favorit jeans och mia örhängen på en vecka. jag är inne i en ond cirkel. hur sk ajag någonsin kunna ta mig ut?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0